Vägen som du sprang till skolan
över ängen bort vid Sven
En och lind och stora eken!
Å vad jag längtar dit igen

Å, vad du var glad i korna!
Ja, dem älskar du ju än.
Tysta kor i hagens månsken
Å vad jag längtar dit igen

Allt är inte som det var.
Boskapen är inte kvar.
Länge sen här drogs nå’n plog.
Åkern, den har blivit skog

Minns du julikväll och fisket?
Du och morfar satt på spänn
rodde hem i sena kvällen
Å, vad jag längtar dit igen

Blåklinten i åkerkanten –
den jag fick av dej, min vän
när du hjälpte far med lien
Å vad jag längtar dit igen

Allt är inte som det var
Blåklinten är inte kvar
Lärkans, stilla, vilda vals
och göken hör vi knappast alls

Mänskan hon är skapt att skapa
knåda fram sitt rike, men
när jag ser allt skönt försvinna
Å, vad jag längtar dit igen

Skogen vek för såg och yxa
Bönder slet där – starka män.
Djuren höll sen fälten öppna
Å, vad jag längtar dit igen

Blåklinten i åkerkanten –
den jag fick av dej, min vän
kom, vi går och söker upp den!
Å, vad jag längtar dit igen
Å, vad jag längtar dit igen
Å, vad jag längtar dit igen