Per Bergsdröm

Kliv in och lyssna!

Meny Stäng

Album: Puss, puss Universum!

Puss, puss, Universum! Mänsklighetens drama, volym II
Musik: Per Bergström, Bild: Magnus Apelqvist
Spela hela uppe till vänster!

Puss, puss, Universum!



När jag vaknar upp till frukost, zibbidibbi…
Jorden snurrar runt i kosmos, zabbadlabba…
Vädret är så ljust och ljummet
ja, då vore det en dumhet
om man inte fattar att det är just
här som man ska va

Jag är hemma här på Jorden, zibbidibbi…
Ja, jag bor i Universum, zabbadlabba…..
Ända sen jag börja växa
inn’ i magen på min mamma
Mm, modersmålet hörde jag
Jag kände med detsamma:

Jag är hemma här på Jorden, zhiggidiggi…

Tänk på alla dem som kämpat
just för mig genom historien
Det kan jag och frugan fortsätta när
vi blir far och mor igen

Jag är hemma här på Jorden…

För jag delar samma luft
som alla andra andas med
Jag har fått min bit av Jorden
Jag är nordlig europé

Jag är hemma här på Jorden…

Alla har gått in i husen
Här i regnet står jag frusen
Jag har regnrock på och stövlar
men på huv’et är jag bar

Jag är hemma här på Jorden…

Ingen frågade dig



(Text: Birgitta Onsell)

Ingen frågade dig om du ville komma hit
Ingen frågade dig: Vilken färg vill du ha?
Svart, gul eller vit?

Ingen frågade dig: lång, lagom eller kort?
Pojke, flicka vilken sort?
Ingen frågade dig: Vem vill du helst bli lik?
Nå’n fattig eller rik?

Ingen frågade dig:
Vill du bli stark och smidig eller sjuk?
Vill du bli hård och kantig eller mjuk?
Nej, det var ingen som frågade.

Men nu är du född och nu är du här
Du måste bara vara just sådan som du är
Du måste väl göra det bästa du kan
och bli en liten människa,

bli levande och sann

Navelsträngen är klippt



Navelsträngen är klippt, (oåterkalleligt klippt)
men du är ändå beroende av allt du måste få:
(huvudsakligen) Syre från växter, och sol likaså
(för att inte tala om vatten)
Du och världen är ett (mer än två)

De finns mycket som du ska lära dej nu
innan du fyller ett eller sju,
att fatta att jag är en annan än du.
Du har mycket att lära dej nu

De finns mycket min vän att lära sig sen
som är för svårt att kunna än
Smaka på världen: Lyssna och känn!
Det finns mycket att lära sig än

Du är släkt med stjärnor och nattviol



(Text: Birgitta Onsell)

Du är släkt med stjärnor och nattviol
släkt med havet och vinden
du är släkt med värmen och vårens sol
släkt med lärkan och linden

Du är släkt med gudar och himlens hus
släkt med alla på jorden
Du är släkt med rymder och fjärran ljus
Se, så är skapelsen vorden.

Du är släkt med björnen och lamm och lo
släkt med myran och ljungen
du är släkt med dalen och fjäll och mo
släkt med vildfågelungen

Du är släkt med gudar och himlens hus…

Ett andetag och en bit bröd



(Text: Göran Sonnevi)

Jag andas in hela världen
för att kunna se dig som människa

I varje bit bröd jag tar i min mun
finns alla människor
hela världen alla stjärnorna

Resan till Jorden



Jag har rest ett helt solvarv
som den förste av människor,
genom evighetsnatten,
Ingen dag, ingen morgon

Inga ljud, inga dofter,
inga kvällar, bara jag
Hur ska nå’n kunna fatta
vad jag upplevt, vad jag sett?

Om alla kunde se vad jag sett!
Om alla kunde förstå vad jag sett!

Ingenting har jag upplevt
som kan mätas mot Jorden
Jag fick se ädelstenen
krympa bort genom rymden

Värmen steg ifrån Jorden
ifrån mänskor som jag känt
Jag försökte att fånga
den blå kulan i min hand

Om alla kunde få se vad jag sett!
Om alla kunde förstå vad jag sett!

O, vad jag längtar att få tyngas ner mot mark!
O, vad jag längtar att få stiga ur min ark!

Men, nu syns Jorden åter
liten, blå sak i rymden
O, så ynklig, så bräcklig
men med allt som jag älskar:

All musik, all historia
alla mänskor; och jag vet
att jag aldrig i livet
blir densamme som jag var

Om alla kunde få se vad jag sett
Om alla kunde förstå vad jag sett

Vals i juninatt



(Musik: Lars Hollmer)

När natten vill va’ dag
då somnar aldrig jag
Jag sitter stilla vid mitt fönster
Hör trastens melodi:
Mer djupt kan inget bli
Ej större kunskap kan jag nå

För allt hänger ihop med fina band
och allt har fått sin form av samma hand
men mönstret kan va’ svårt att se ibland
som budskapet som skrivs i sand

För livet verkar splittrat, förlorat och farligt
och mycket verkar märkligt och helt oförklarligt
men där finns också lagom, underbara lagom
och sida vid sida kärlek och hat.

När natten vill va’ dag
då somnar aldrig jag
Jag sitter stilla vid mitt fönster
hör trastens måleri:
Mer djupt kan inget bli
Ej större kunskap kan jag nå

För livet har sitt hem på denna jord
där poler byter plats från syd till nord
där kontinenter dansar långsam vals
Du, förstår du varför, alls?

Och människor de kämpar och äter och dricker
Civilisationerna kommer och sticker
Hur ser dagen ut då, den yttersta, sista,
då kampen är slut mellan satan och gud?

När natten vill va’ dag
då somnar aldrig jag
Jag sitter stilla vid mitt fönster.
Hör trastens liturgi:
mer djupt kan inget bli
ej större kunskap kan jag nå.

Ladilidilidi…

Längtan



Vägen som du sprang till skolan
över ängen bort vid Sven
En och lind och stora eken!
Å vad jag längtar dit igen

Å, vad du var glad i korna!
Ja, dem älskar du ju än.
Tysta kor i hagens månsken
Å vad jag längtar dit igen

Allt är inte som det var.
Boskapen är inte kvar.
Länge sen här drogs nå’n plog.
Åkern, den har blivit skog

Minns du julikväll och fisket?
Du och morfar satt på spänn
rodde hem i sena kvällen
Å, vad jag längtar dit igen

Blåklinten i åkerkanten –
den jag fick av dej, min vän
när du hjälpte far med lien
Å vad jag längtar dit igen

Allt är inte som det var
Blåklinten är inte kvar
Lärkans, stilla, vilda vals
och göken hör vi knappast alls

Mänskan hon är skapt att skapa
knåda fram sitt rike, men
när jag ser allt skönt försvinna
Å, vad jag längtar dit igen

Skogen vek för såg och yxa
Bönder slet där – starka män.
Djuren höll sen fälten öppna
Å, vad jag längtar dit igen

Blåklinten i åkerkanten –
den jag fick av dej, min vän
kom, vi går och söker upp den!
Å, vad jag längtar dit igen
Å, vad jag längtar dit igen
Å, vad jag längtar dit igen

Farfar, farfar, varför mår just vi så gott?



(stenålder:)

Mammuten var god. Mmm, det var år sen sist!
Men nu har vi mat i flera månader!
Vintrarna har varit varma länge nu.
Visst, jag har lovat lära dig att sy

Farfar, farfar, varför mår just vi så gott?
Eldens lågor dansar gult, rött, blått

(medeltid:)

Rovor, råg och havre, allt är inne nu!
Kalven, jo nog kan den heta Gullkulla
Och kyrkan som vi byggt på nu i fyrti år
blir färdig nästa höst om vi har tur.

Farfar, farfar, varför har vi det så gött?
Eldens lågor dansar gult, blått, rött

(nutid:)

Bara vi kan tända eld med tändstickor
Bara vi kan snickra till en world wide web
Bara vi kan nyttja olja, kol och gas
Bara vi kan lämna vår planet

Farfar, farfar, varför har vi det så skönt?
Eldens lågor dansar gult, rött, grönt.

(framtid:)

Jorden rullar lagom långt från solens eld
Antalet atomer är just lagom stort
Elektronens laddning, den är lagom stark
Allting verkar lagom för just oss

Farfar, farfar, varför har vi det så bra?
på den bästa himlakropp som man kan ha?

Arvingarna



Visst är det stort att vandra här
att just nu få finnas till
Att känna på hur benen bär
Att få göra vad man vill

Att fånga in den dag som flyr
fylld med både skratt och knot
Att få ta emot av gåvorna
som getts oss på vårt klot

Men större än allt detta är
vad jag lämnar efter mig
Vad finns det kvar att ärva se’n
när du slutförvarat dig?

När städerna har slitits ut
och när Ölandsbron är skrot
Vad ger vi våra arvingar
som ärver vårt klot?

Vi svävar mellan kosmos’
plus- och minuselektrod
Och mitt i kylan finns en fläkt
av en varm, gudomlig nåd

När ondskan brinner tvivlar vi,
ropar högt på vår pilot
Finns egentligen nå’n som vet vart
vi flyger med vårt klot?

Ja, jordklotet ska snurra än
många millioner varv
För mig blir det nog viktigast
vad vi lämnar kvar i arv

En värld som går att andas i
och där vi fått göra bot?
Vad ger vi våra arvingar
som ärver vårt klot?

Dagarna



Dagarna kommer och dagarna går
Dessemellan finns nätter
Sommar och höst och vinter och vår
Dagarna bara fortsätter

Antalet dagar förökar sig kvickt
Varje dag sändes dagens dikt
och röks en miljard cigaretter

Bussarna kommer och bussarna går
På vintrarna byter de däcken
Folkpensionärer pensionerna får
På vårarna klipper de häcken

Folk föds, växer, får skägg och förför
någon de samlever med tills de dör
långsamt eller på fläcken

Dagarna kommer, dagarna går…

snödagar tödagar köpdag säljdag löpdag helgdag skitdag toppdag vabdag kortdag hadag gedag tadag fredag regndag sängdag soldag pooldag skitdag toppdag

tiden rullar på

vardagar pardagar helgdagsrock åt fardagar
fårdagar hardagar söndagskjol åt mordagar

svarta dagar, vita dagar, röda dagar, döda dagar,
nerdagar uppdagar arbetsdagar vilodagar

dagen A dagen B dagen C dagen D

Tiden gör som den alltid har gjort:
går för rika och panka
Skit samma om den går lugnt eller fort
I Pressbyrån finns Kalle Anka

Varje jul blir det gröt med kanel
vart annat år ett olympiskt spel
Klockan ska stå där och banka

Telefonkatalogen 1986



Arne Groth konsulent, Falhemsv.22
Thyra Grönberg, 35 772
Grycksbo idrottsförening, 27 223
Ett axplock av vad man får se
om man öppnar och njuter av stor poesi
ur boken med folket inn’ i.

Nämnda citat kom från Falunområdet
Hör mer ifrån Rättvik breve’:
Erik Soling från Kärvsåsen, Sven-Anders Snis,
Elin Steger och Britt-Mari Stam

Gösta Steinwall, Vikarbyn, direktör
Känn hur mäktigt de väller fram!
Pröva sen några rader ur Näsåkersdelen!
De ljuder av kåda och tall:

Han Martin Westin i Norrmoflo
Viktor Wännström och Vattenfall
Han Elias Åbacken, Märta Näsström i Rå
Hemmansägare Folke Molin

Systembolagets utlämningsställe
Jonas Wennström och Petrus Westin
Här finns orter som aldrig gjorts TV om
och yrken hör bara här:

stationsarbetare, lägenhetsägare,
stickerska, fröken, körsnär
Holafors, Norrmoflo, Forsås, Krånge, Kläpp
Åsmon, Lidgatu, Sörmoflo

Kissebo, Vigda och Lilltjärnmyren
Häxmo och Norrtannflo

Telefonkatalog, Telefonkatalog, Telefon-, Telefonkatalog,

Eller lyssna till Gotlandsdelens sång
Lummelunda och Grötlingbo
Bosarve, Stånga och Kaupungs Ardre
Hallfreda, Follingbo.

Och så siffrornas blanka, oändliga värld
med skönhet, slump, symmetri.
Några fåtal nummer kan här räknas upp
av en bortglömd, rik poesi:

Myndigheternas jämna 25 20 00,
10 90 05
eller klart populistiska, råare tal
17, 6, 107

Numret till högelegant gammal dam:
33 55 92
För det outsägliga, onämnbara
finns hemliga nummer att få

Telefonkatalog…

Eller efternamnens märkliga värld:
Porselius, Poppe och Plyhr
Thevall, Thimgren, Tholäng och Tell
Starker, Stafflin, Siggelin

Invandrarnamn, hela världen finns här
Schaktab, Schönmeyr, Schröder o Scholls
Fogled, Fontana, Fauser och Faull
Itzigel, Isaacs, von Irtel och Irv

AAh, vilken klang! Vi tar finnarna med,
Inkinen, Taipaleenmääki med fru
Lehtonen, Hämmälä, Rajjala, Heikki
Hiltunen. Dags för bolagen nu:

Forema, Ronova, Berama, Epox
Conkom, Consafe, Conrod och Bit
Ivan Lindgrens maskinuthyrning
och Stig Lindgrens maskinuthyrning

Centrallyrik ifrån stockholmstrakten
och sång ifrån Klarälvens dal
Råmaterial åt autodidakten,
poeten i ordvalskval.

Lyrik engagerad i häret och nuet
Gula sidor med arbetets slit
Samtidigt skildras jaget och duet
kan kritikers dom då bli: Skit?

Låt vara att någon dussinprodukt
kan smyga sig in någonstans
men livet blev helt utan smak, utan lukt
om den, katalogen ej fanns
Och televerkets förmaning och tukt
håller skräpet på nödig distans

Telefonkatalog…

Boken är tämligen dyr, det är klart
men per ord blir den billigare
Och vill du klippa ur sånt som är vackert och rart
blir det genast pilligare

Men har du behov av lyrik eller så
poesiexcesser i svärm
Dra dej tillbaks ett år eller två
och läs den från pärm till pärm

Aktuell är den jämt denna folklyrik
genomsyrad av demokrati
Alla bidrar: kort, lång, fattig och rik
Telefonkatalogen är vi!

Telefonkatalog…

Tillbaka till nutiden



Jag måste få en chans att tacka dig för modet
Tack att jag fick ordet
Kära farfars farfar, lystring!
Jag är din sonsons sonsons syssling
Skulle bli obeskrivligt lycklig
om du ville höra mig

Jag är så lycklig att du fatta’ att
hela Jorden är en dyrbar skatt,
och att du spara’ några kilowatt
Annars hade det var’t helt gonatt

Vad sjyst av dig att sluta gräva upp metaller
trots att ni fick en del kravaller
Ni sluta’ pumpa upp all olja
Ni lämna’ kvar av torsk och kolja
Ni blev till sist hjärtans oroliga
och lämna lite kvar till mej

Men faktum är att det du lämnat oss
har inte heller vi brutit loss
det är ju så att en metall på drift
förr eller senare blir ett gift

Mangan, uran, kvicksilver, koppar, tenn
är inneslutna djupt i Jorden än
Skit i jordskorpans mineral
Fotosyntesen ger oss material

Tack för att du sluta rusa i ditt hetslopp
i stället slöt allt i ett kretslopp
Nu lever vi på solens strålar
Den ger oss mat i våra skålar
Livets mål är inte stålar
men att få va’ en del
i Universums stora spel

Jordboblues



Vem är jag, vem är jag?
Alla söker identitet.
Jag har letat så länge
men nu vet jag att jag vet.

Jag var stenåldersman
Vi var väl 30 i vår klan
Nu är vi drygt en miljon
bara här i sta’n

Jag var smålänning, svensk,
se’n blev jag europé.
Men på ett klot som är runt
funkar inte det.

När jag ser min planet
vet jag vem jag är till sist:
mindre svensk och europé,
men jordbo helt visst!

Vi tar ett tåg



Vi tar ett tåg
mot en ny stad
Vi har fått nog
och jag är glad
Vi byter spår. Vägen är svår.
Men vi byter stil. Det går’nte mer att va’ fossil.

Vi ska ha mat
odlad i sta’n
Normalt klimat.
Nej tack till Mamma Scan
Ingen olja från Sudan.
Ingen pendling till Paris
Och inget mer Uran.
Nu är det riktig kris

(gitarrsolo Edo Bumba)

We’ll live a life of green!
En ny ekonomi
som byggs på råg och svin
Ja sån’t som kan förbli
Vi ska ha mer
förnöjsamhet
från och med nu
och i all evighet

Du som är ung,
det är din tur
Du som är kung
blir bifigur
Så kom ihåg
vad vi kan få
Nu går ett tåg,
hoppa på!

Med lägre fart.
Ett annat mål
siktar vi snart
på hjul av stål
Vi kör på hopp
Det gamla tåget spårar ur och brinner opp.

Så vi byter stil. Det går’nte mer att va’ fossil.
Vi byter stil. Det går’nte mer att va’ fossil.
Vi saktar ner. Det går’nte mer att va’ fossil.

Mil efter mil efter mil…

Spår


Inga spår
De e gott
Inga spår
Allt förgår

Allt förgår,                                         Rädd att dö
allt vi fått                                            Sätt ett spår
alla spår                                               Så ett frö
av igår                                                   varje år

Inga spår.                                            Inte ens
Tyst och lugnt                                  titta på
Allt blir lätt                                       Nej, det känns
Inget tungt                                        svårt förstå

Vissling                                              Se på himlen! Vintergatans spår
                                                                      lyser än av alla dem som går.
                                                                      Stenar Hans och Greta slänger ut
                                                                      ligger kvar när sagan tagit slut

Vårt igår                                            Alla lämnar spår av sina liv
vårt idag                                            Små, små steg och stora, stora kliv:
Höst och vår                                    Sätta sin potatis och sin lök
Ge och ta                                           röja för sin åker, bygga kök

Inga spår                                           Här är ringen farmors mormor bar
kvar av mej                                      ingen vet nånting om hur hon var
Allting mitt                                      Kvar av hennes liv finns inget alls
går till dej                                          utom smycket hon bar runt sin hals

Inga spår                                           Tror jag tar en skaljacka i grönt
kvar av mej                                       Surfplatta och smartphone vore skönt
inga spår                                            Tar ett par convertibles till dig
Helt okej                                             Sen blir det en sushi takeaway

Inga spår                                            Du och jag
lämnar jag                                         vet ju att
Dag blir natt                                     natt blir dag
Natt blir dag                                     dag blir natt

Glömskan finns                    De molekyler vi gjort, bryts så långsamt ner
Så, hur minns                         Jordarna, markerna, sjöarna får ständigt mer
de som finns                           Allting gör människor genast om de får en chans
dem som fanns?                   Orörda fläckar på klotet finns knappt någonstans

Inga spår

De e bra!

Det är helt

som det ska

Congo



(A song by Edo Bumba and Per Bergström)

There’s one big place where I want to be.   The cosmos?                    The Cosmos!
And in that place there’s a galaxy!                The Milky Way?             The Milky way!
And right on its edge: a living ball!              Which one: Tell us!         You said it: Tellus!
And on that planet: A belt of green!            The greenest you’ve seen? So green!
The sun rises straight up above that land  and paints it green      A green machine
So this planet’s land of bingo                          must be the Congo      Of course: the Congo!

A ground full of metals – got to be the Congo!
Copper and coltan and gold in Katanga

Sunshine and water and heat: the Congo!
Ivory,  rubber and copal – that’s bingo 

A plentiful nature – got to be, the Congo!
Big game and diamonds, gorilla and mango

A 100 lane highway of water: the Congo!
Richest of all on the Earth, that’s the Congo!

Right on the Equator a flow without end                               The Congo?
Dark shadows of the day, bright lightning of the night The Congo!
The dance of the bongo: Boom chakka dum dum              Boom chakka dum dum?
The sound of soukous, Papa Wemba, La rumba,                Kanda Bongo!
Forty two million liters passing every second                    The Congo!
Three thousand miles from source to sea                              The Congo!

(À la campagne:)
Through the green carpet: A shiny, blue cut
Logs yawning with crocodile teeth
From Mountains of the Moon to the Inga Falls
Nets flying from speedy canoes
The people are scarce, but the peoples are plenty

                                              …Baluba, Bakongo, Balunda, Bamongo…

A ground full of metals – got to be the Congo!
Copper and coltan and gold in Katanga                      

A plentiful nature. Kidding? The Congo!
Ivory,  rubber and copal – that’s bingo                                

Sun, water, heat. Congo!
Big game and diamonds, gorilla and mango                  

Wide water highway
Richest of all on the earth that’s the Congo           

Don’t let the companies steal from the Congo
Mandarine, nectarine, tangerine                                       

We need to save for the future the Congo
Banana, cassava, guajava, papaya!               

Richest of all on the earth that’s the Congo
Bingo Bongo Dingo Dongo Kingo Congo
We need to save for the future the Congo
Aaaahh…
 …Baluba, Bakongo, Balunda, Bamongo…

Listen to the beat of the green heart of the planet of the universe!

C’est quoi? C’est quoi? C’est quoi?                        Must be the Congo!

Bobangi Bambuti Babemba Bakamba
Kingo Kängo Kango Congo