(video: Magnus Apelqvist)

En stjärna sken på en planet. De reste i en rymd
genom en värld med mycket intressanta lagar
För dessa lagar sa att världen går mot oordning och köld
Men där kan också skapas lagom varma dagar

Där skapas lek och kamp och mening, kärlek, liv och död och sång
Och det är du och jag som sjunger dessa sånger
Där kallas stjärnan sol, planeten jord och vi kvinna och man
Här är berättelsen vi hört så många gånger

Vi samlade och jagade bland växter svampar, djur
Vi lärde odla och få ut allt mer av Jorden
Att allting kom ur solens inre var en sanning som var dold
Det skulle dröja länge innan vi förstod den

Vi åt av äpplet som var kunskap och teknik. O, det var sött
Det gav oss hälsa, kraft och stoff för våra drömmar
Men teknikens ansikte var dubbelt, både ont och gott
I civilisationers starka virvelströmmar

Nu snurrar Jorden fortare och fortare på alla vis
Är de som styr oss folk som Mao och Obama?
Det känns som äventyret sakta börjar närma sig en kris
Och det är mänsklighetens drama